lördag 6 december 2008

- PAUS -

Har mycket att göra senaste tiden vilket gör att jag inte har så mycket tid över för bloggen. Så av den anledningen väljer jag att pausa bloggen under obestämd tid. Kan ta allt från några veckor till några månader.
Under tiden rekommenderar jag er att ta del av nyheter som berör kurdiska frågan genom den nya kurdiska nyhetsportalen Rojev:

ROJEV.SE

torsdag 4 december 2008

Leyla Zana dömd till 10 års fängelse!

Under torsdagen dömdes den kurdiska politikern Leyla Zana av en turkisk domstol till 10 års fängelse för medlemskap i Kurdistans arbetarparti, PKK.
Den tidigare parlamentsledamoten Leyla Zana dömdes under torsdagen till fängelse för samröre med PKK. Domstolen i Amed (Diyarbakir) slog fast att Zana har brutit mot dels den turkiska strafflagstiftningen, dels anti-terrorlagen under sammanlagt nio av hennes anföranden. Under talen har hon uttryckt stöd för PKK och dess fängslade ledare, Abdullah Öcalan, menar domstolen.
Av domen framgår också, enligt den turkiska dagstidningen Hurriyet, att Leyla Zana har kallat östra och sydöstra Anatolien för norra Kurdistan och norra Irak för södra Kurdistan. Fängelsestraffet bestämdes först till 12 år men sänktes senare till 10 år.

Hennes advokat, Cabar Leygara, har meddelat att domen kommer överklagas.
1991 valdes Leyla Zana in i det turkiska parlamentet då hon representerade det pro-kurdiska partiet DEP. Efter att ha svurit parlamentseden på turkiska gjorde hon ett uttalande på det förbjudna kurdiska språket iförd ett pannband med den kurdiska flaggans färger, rött, grönt och gult, en färgkombination som för tidpunkten var förbjuden i Turkiet och än idag vållar mycket starka känslor. För det dömdes hon och tre andra (Hatip Dicle, Selim Sadak, Orhan Dogan) parlamentsledamöter från DEP 1994 till 15 års fängelse, också den gången för samröre med PKK och kort därpå stängdes även partiet ned.

Under sin tid i fångenskap tilldelades hon flera priser. 1994 erhöll hon Raftopriset, ett pris för kampen för de mänskliga rättigheterna. Ett år senare belönades hon med Bruno Kreiskypriset, också det för kampen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom erhöll hon Europaparlamentets Sacharovpris, ett pris som delas ut på årsdagen för FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna. Förutom Leyla Zana har bland andra Nelson Mandela tilldelats detta pris. Hon har även tidigare nominerats till Alfred Nobels fredspris. Amnesty International erkände henne som en samvetsfånge, vilket organisationen definierar som en person som sitter fängslad med anledning av sin etnicitet, språk och ras utan att själv ha brukat våld.

Efter att ha granskat den första rättegången mot Leyla Zana dömde Europadomstolen till Turkiets nackdel år 2001. Europaparlamentet å sin sida underströk att denna rättegång är symbolisk för klyftan mellan Turkiets och EU:s respektive rättssystem. År 2004 släpptes Leyla Zana fri och fortsatte med sitt politiska engagemang och var bland annat delaktig i bildandet av det pro-kurdiska Demokratiska samhällspartiet, DTP, som idag är representerade i det turkiska parlamentet men hotas av att stängas ner.

I mars nästa år äger de turkiska lokalvalen rum. Diskussioner har förekommit kring huruvida Leyla Zana skulle ställa upp i valet för DTP. Ett eventuellt deltagande omöjliggörs dock nu i och med fängelsedomen. I Turkiet fråntas man sina politiska rättigheter om man dömts till ett fängelsestraff längre än två år.

Källa: Beyan.net

tisdag 2 december 2008

GARA i intervju med Bozan Tekin


Av Karlos Zurutuza


Bozan Tekin mottog oss med ett leende och en vänlig handskakning vid vår ankomst till en av de mest anspråkslösa byarna i Qendil. Han är intresserad av förfarandet som har gjort det möjligt för oss att övervinna informationsblockaden som införts av den kurdiska autonoma regeringen i södra Kurdistan och bjuder in oss för att sitta ner och på sedvanlig te. I detta hus med ett tak av trä och halm erkände Tekin sig vara en beundrare av ryska klassiker och inte minst av George Orwell, vars alla verk han [Tekin] påstår sig ha läst. Förmodligen hade han mycket mer tid under de 20 år som han tillbringade i turkiska fängelser.

Han slår på sin laptop och vill ge oss några bilder tagna av turkiska soldater som han nyligen anskaffat. Han anger inte om de [bilderna] hade nått en kurdisk värnpliktig eller om de [gerillan] hade lagt beslag på dem från en turkisk soldat, död eller levande. I bilderna finns stridsvagnar och helikoptrar i militära förläggningar; unga soldater som poserar med tunga vapen nära den turkiska flaggan eller bredvid organ från gerillan av PKK, vars tarmar de har slitit ut. "Låt hela världen se den," ber Tekin oss. [För att se bilderna klicka här. VARNING! Dessa bilder kan väcka stort obehag! Varning för känsliga tittare!]

För intervjun förflyttar vi oss bort från byn för att undvika kartläggning och bombning av turkiska krigsflygplan. Två av gerillan följer med oss, en kurd från Damaskus och en kurd från Sirt (norra Kurdistan). Vi tar med oss kameran och stativet, och de likaså. Vi spelar in befälhavaren och de oss. Det är överenskommelsen.


Den turkiska armén har trappat upp attackerna mot Qendil under de senaste veckorna. Vad tror du är orsaken?

Erdogans AKP har förlorat sin prestige, av den anledningen genomförs dessa operationer. De [AKP] har svikit islamisterna, turkar och kurder som röstade på dem, och nu vill de söka stöd bland nationalister. Dessutom har PKK utfört många operationer framgångsrikt och detta har underminerat moralen av den turkiska armén. Å andra sidan, vi är bara några månader ifrån valet i Turkiet, så partiet vid makten kommer att användas väl så att det inte råder några tvivel om styrkan i deras "kamp mot terrorismen."


Men du säger att de är helt utplacerade och borta ifrån lägren.

Det stämmer. Situationen har inte påverkat oss, men vi har anpassat oss till det. I dag har vi nästan 10000 krigare och vår kapacitet på gensvar är större än någonsin. Varken Alexander den store eller Saddam Hussein kunde kontrollera den här regionen, och det är uppenbart att Erdogan och hans generaler inte heller kommer kunna göra det.


Utöver gerillan verkar det som att människor har mobiliserats även i större städer i norra Kurdistan. Är detta ett nytt uppror av kurder i Turkiet?

Utan tvekan. Människor på gatan har svarat på den tortyr som drabbat vår ledar Abdullah Öcalan. Han blev torterad både fysiskt och psykiskt, och har upprepade gånger sagt att han föredrar att dö än att bli förolämpade. Han har låsts in i 10 år och berövats alla sina rättigheter. Men vårt folk fortsätter att stödja honom och i ökande takt mobiliserar sig mer. Efter den senaste tortyren, reste Erdogan till Amed (Diyarbakir) och fann en stad förlamad av strejken. Responsen har varit enorm i Wan (Van), Colemêrg (Hakkari), Mus ... Folk har sagt "nog" och gick ut på gatorna. Den kurd som reagerar nu är en gerilla.


Men Erdogan är ordförande för "Civilisationernas Allians" tillsammans med Rodríguez Zapatero. Vad tycker du om detta?

Det är minst sagt ironiskt att någon som klagar på assimilering av folk som en "abnormitet", ignorerar, berövar alla rättigheter och förtrycker 20 miljoner kurder i det egna landet. Zapatero är därför delaktig i den råhet som drabbat vårt folk och det borde få en att tänka på både honom och andra europeiska ledare. Zapatero och Erdogan leder ett falsk projekt som det falska Turkiet i sin tur söker efter att att lura EU. Helt enkelt, de gick med på att utrota kurderna.

PKK har kämpat i årtionden. Fick det något?

PKK har ideologiskt kämpat i 35 år och med vapen i 30 år, under ledning av Abdullah Öcalan. Vi har sträckt fram en hand mot fred mer än vid ett tillfälle men Turkiet har svarat oss med undantagstillstånd. Det finns ingen skillnad mellan de turkiska generalerna och Franco eller Salazar. Vi kämpar mot turkisk börda och det är mer än uppenbart att det har skett en betydande förändring i attityden bland folket. Kurderna skämdes för sin kultur, att vara kurd. Tills vi lärde oss att vara "bästa turkar" i skolan. Men Apo (Öcalan) lärde oss att känna oss inte bara som kurder utan även som människor. Vårt folk har blivit medvetna om sin egen existens och att vi i stor utsträckning står i skuld för vår ledare, Abdullah Öcalan. Han öppnade dörren och vi kommer att stödja honom ända ut till den dag han dör.

Drömmer du om ett självständigt Kurdistan?

Vi bedriver en demokratisk konfederalism. PKK är en internationalistisk rörelse och har många andra nationaliteter bland sina krigare. Bland oss finns det kurder, men även ryssar, tyskar, armenier ... och även turkar. Vi är inte nationalister, kämpar inte för en stat, men för våra rättigheter och vår frihet. Vi kämpar mot imperialismen och vi tror på verklig demokrati som bygger på socialism och samexistens mellan folken. Vi har alltid bott tillsammans med perser, turkar och araber, och vi tror att vi kan fortsätta att göra det men på ett fredligt sätt.

Men kurderna har kämpat sinsemellan tills nyligen och är fortfarande splittrade.

Det är sant. PKK var i krig mot Barzani:s KDP som i sin tur har varit i krig Talabani:s PUK. Vi har skapat KCK (Kurdistans Samhällsunion) för att samla kurderna i Turkiet, Irak, Syrien och Iran till en enda sammanslutning som främjar demokratiska och socialistiska ideal. PJAK i östra Kurdistan är en av dess beståndsdelar och kämpar för att ersätta teokratin i Teheran med en federal regering som respekterar rätten för alla folk i Iran. PYD finns också, det viktigaste partiet bland kurderna i Syrien, som delar de ideal av Öcalan. Dessutom är både Barzani och Talabani medvetna om stödet av KCK:s idéer i södra Kurdistan.

Vad är det första steget mot en lösning av denna konflikt?

Den turkiska regeringen måste dra sig tillbaka eller förhandla om fred med oss. PKK blev mycket stark under 90-talet och idag är det inte bara gerillan utan hela [dess] folkgrupp. Vi har 22 suppleanter i parlamentet i Ankara och turkarna står fortfarande fast vid att det inte finns några kurder i Turkiet. Lagarna är inte till någon nytta i Kurdistan eftersom kriget fortfarande pågår.

Skulle Turkiets inträde i EU förbättra saker?

Om Turkiet var tvungen att anpassa sig efter den europeiska modellen av demokrati, givetvis. Tyvärr har ingen europeisk regering räckt fram sin hand till oss ännu. Turkiet intresserar Europa och USA på grund av dess marknadspotential och framför allt för sitt strategiska läge, vilket ger det en betydande roll i Nato. Ankara bombarderar oss med hjälp av information om vår situation som USA erbjuder. Så länge ingen förändring av detta sker kommer vi fortsätta att vara offer för den katastrofala västerländska politiken i mellanöstern.

Just nu anser både EU och USA er som "en terroristgrupp".

Den turkiska konstitutionen nämner inte kurderna. Arresteringar och tortyr förekommer på daglig basis. Ankara:s förtryck under de senaste decennierna har krävt tusentals förstörda byar och fyra miljoner fördrivna. Av den mångfald kurder som har mördats finns cirka 5000 döda genom "bisarra omständigheter", många av dem offer av det smutsiga kriget i Ergenekon, iscensatt av samma turkiska stat. Du hade Guernica, vi har Diyarbakir, Mus, Sirnak, Wan ... Och de som saknas kommer fortsätta att upptäckas. Europa anser oss som "en terroristorganisation" sedan år 2000, eftersom den turkiska regeringen styr tillgångar av västerländsk information. Folket, de europeiska parlamentarikerna, skulle ha att komma hit och se vad som händer med egna ögon.


ntervjun kommer från en spansk webbsida, GARA
Texten är översatt och hämtad ifrån Den kurdiska median. Stort tack!

söndag 23 november 2008

Jane’s Defence: PKK är en politisk rörelse och Öcalan är en politisk ledare

Den ansedda säkerhetspolitiska tidskriften Jane’s Defence analyserade politiska krafter i Turkiet och gjorde en lista. Enligt Tidskriften är kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan en av Turkiets sjätte mäktigaste politiska ledarna i landet. Jane’s Defence påpekar att Öcalan har miljoner supportrar i Turkiet och norra Kurdistan och är därför en politisk ledare som influerar Turkiets politiska utveckling. Tidskriften menar att PKK och Öcalan bör ses som legitima politiska aktörer i Turkiet med anledning av stödet som finns för dessa.

Ahmet Turk kritiserade Erdogan

DTP:s manliga språkrör, Ahmet Turk, for hårt ut mot en turkisk åklagare som krävde sex barn i åldrarna 13 och 14 23-års fängelse för att ha deltagit i otillåtna demonstrationer. “Är det såhär du omfamnar folket? Kommer du vinna folkets förtroende genom att omvandla hela landet till ett fängelse?” frågade Ahmet Turk under DTP:s parlamentsmöte igår. “Dessa barn växte upp i skuggan av vapen och stridsvagnar. Hade du förmågan att hitta och straffa gärningsmännen bakom attacken i Semdinli**? Är detta din rättvisa, högaktade premiärminister?” fortsatte Ahmet Turk.

**Attacken i Semdinli utfördes av den djupa staten i Turkiet och dessa förövare greps på bar gärning av civilpersoner. Attacken skedde 2005 mot en bokhandel när en vit bil slängde en bomb mot butiken. En person dog och en annan fick allvarliga skador. Dessa banditer omringades kvickt av kurder som försökte dra ut dem från bilen men blev beskjutna av förövarna i bilen. En person dog och fyra andra skadades av skotten. Turkiska polisen som kom till platsen räddade förövarna. Medborgare som bröt sig in i den vita bilen hittade tre AK-47:or och ett id-kort tillhörande Ali Kaya, medlem av turkiska underrättelsetjänsten.

Bersiv

söndag 16 november 2008

MTV och Madonna om kurder

Intressant klipp jag fann ute på Youtube.

måndag 10 november 2008

Vem är terrorist?

"Kampen mot terrorism" har under senare år kommit att skapa dominerande rubriker i media. Dessvärre har tillika inte kunnat fastlås en enhetlig definition av terrorism detta på grund av att det är starkt beroende i vilket syfte och av vem som definitionen görs. En universell definition saknas således. Dock kan vi konstatera att den minsta gemensamma nämnaren är förekommandet av "våld eller hot" gällande politiska frågor. I samband med den första kontakten av begreppet terrorism brukar ofta tankarna leda till Osama bin Laden och hans taliban verksamhet, detta är jämväl den spontana tanken för även oss kurder när vi får höra ordet.

Efter första världskriget definierades ordet för första gången av dåvarande Nationernas Konvention (1937) som ett bildande för att främja stabilitet och fred i världen samt för att verka i ett avståndstagande syfte från det etniskt separatistiska våldet. Ordet definierades som "att skapa ett tillstånd av skräck hos vissa personer eller en grupp av personer eller allmänheten". Av FN:s resolutioner och konventioner kan man inte direkt utläsa definitionen på terrorism. Utan det talas mycket om hur man ska motverka detta, som menas ha en direkt koppling till mänskliga rättigheter. I FN:s resolution (49/60 17 feb. 1995) stadgas en beskrivning av terroristiska handlingar”Criminal acts intended or calculated to provoke a state of terror in the general public, a group of person or particular persons for political purpose” Redogörelsen i resolutionen tydliggör hur svårt det är att definiera begreppet.

Detta ställer oss frågan; vem är terrorist?

Klicka här för att läsa resten av texten

torsdag 6 november 2008

Kurdiska flickan - borta från förtrycket

Fredsduvan/Azadi som hon kallar sig för är en ny kurdisk bloggare som dykt upp i nätet.
En tjej som berättar om sina egna och sin familjs hemska upplevelser av Turkiska statens förtryck.
En väldigt intressant blogg som självklart bör uppmärksammas.

Klicka här för att komma till bloggen.

tisdag 4 november 2008

CHP efter kurdiska röster?

Kurdiska artisten Aynur Dogans låt ”Kece Kurdan” som manar till uppror är en kurdisk låt som vart totalt förbjuden i Turkiet. Men oväntat nog så spelades den upp tidigare under året av ledarna ur partiet CHP. Ett parti som genomfört en förintelsepolitik mot det kurdiska folket.
Då valde man även att dansa kurdisk ringdans till den låten.
Detta sågs som ett sätt att få kurdiska folket vid sin sida för att fiska upp sig röster, precis som AK P gjort tidigare med sina falska löften.

Men nu har det hänt igen. Deniz Baykal som är ordförande för CHP gjorde ett uttalande som respons för AKP partiets ordförande Recep Tayyip Erdogan.
Detta från mitt tidigare inlägg: ” Erdogan uppmanade kurder som inte accepterade läget i Turkiet att lämna landet. “Vi säger ett land, ett språk, en flagga och en nation. De som ställer sig emot detta kan lämna landet. Dem får åka vart dem än vill, det är samma sak i alla länder”.”

Detta uttalande från Erdogan har gjort CHP:s ordförande ursinnig!
Deniz Baykal hade hög ton när han sade att: ”Ingen ska lämna detta land, vi alla lever tillsammans och ska fortsätta att göra det och är det någon som bör lämna landet så är det du Erdogan!”

Vad säger ni? Ännu ett försök att fiska upp kurdiska röster?
CHP är det äldsta politiska partiet i Turkiet, grundat 1923 av Kemal Ataturk
CHP har förtryckt kurderna och andra minoriteterna som värst och inte väl ska de gå undan med dessa små uttalanden och trick.

måndag 3 november 2008

Erdogan till kurder: Acceptera läget eller lämna landet

Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan har den senaste tiden besökt kurdiska städer för att stärka AKP:s röstantal bland kurder inför kommande kommunalvalet som hålls under mars nästa år. Erdogan har besökt Amed (Diyarbakir), Dersim (Tunceli), Wan (Van) och nu Golemerg (Hakkari). I samtliga städer bojkottades Erdogan av kurder med anledning av brutna löften och AKP:s övergivande av den kurdiska frågan till den turkiska militären.

Kurder menar att regeringspartiet AKP och turkiska militären idag delar samma syn kring en lösning av den kurdiska frågan. Turkiska militären och AKP grundar lösningen på förnekelse och förintelse politik, PKK skall inte erkännas som en motpart som man kan sitta ned med, men som en terrororganisation som skall förgöras med alla medel. Detta trots att PKK står redo att överge den väpnade kampen i utbyte mot garantier om legaliserad politiskt arbete i kurdiska områden i Turkiet och norra Kurdistan. Oroligheterna har pågått i snart tre veckor och startade efter att fångvakter i turkiska Imrali- fängelset misshandlade och hotade den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan till livet.

DTP och “PKK” har krävt en ursäkt och en förklaring av turkiska staten kring dödshotet mot Öcalan, man menar att behandlingen av Öcalan återspeglar sig på statens behandling av kurdiska folket. Turkiska statstjänstemän som menat att något sådant inte förekommit har varken redogjort grunden för den egna dementeringen, eller skickat en oberoende undersökningsgrupp till fängelse- ön där Öcalan sitter fängslat.

Med anledning av oroligheterna och den kurdiska bojkotten av regeringspartiet AKP och Erdogans besök i norra Kurdistan talade en ilsken Erdogan utanför sitt partipartilokal i Golemerg. Partilokalen utsattes under gårdagen för ett sprängattentat som ännu ingen tagit på sig. Erdogan uppmanade kurder som inte accepterade läget i Turkiet att lämna landet. “Vi säger ett land, ett språk, en flagga och en nation. De som ställer sig emot detta kan lämna landet. Dem får åka vart dem än vill, det är samma sak i alla länder”. Sade Erdogan under talet till en samlad press.

Text hämtad ifrån: Bersiv

söndag 26 oktober 2008

Sverige behöver en ny Olof Palme!

Olof Palme, en man som stod upp för de förtryckta, en man som stod upp för det kurdiska folket, en man med ett hjärta av guld som visade öppet stöd för PKK.
Olof Palme var en som stod vid sina ord och lät inte sig tryckas ned av de stora staterna.
Olof Palme var PKK:s enda vän! En man som såg sanningen, en man som inte blundade för förtrycket, en man som vågade säga till och sätta press på Turkiet!

Men idag finns han inte längre, Sedan hans bortgång har Sverige inte haft någon ledare som vart där för kurderna.
I stället har korrupta politiker som Carl Bildt dykt upp.
Carl Bildt som säger att man bör värna för Turkiets ”demokrati” samtidigt som han själv investerar i turkiska militären som förtrycker minoriteterna i sydöstra Turkiet.
Hur kan en person förespråka fred och demokrati när han själv investerar i det blodiga?
Pengar ska aldrig värderas över ett liv! Det är inte pengar som skapat livet, utan livet som skapat pengar. Kom ihåg det Carl Bildt!


I ett av Carl Bildts senaste pressmeddelande sade Carl Bildt att PKK försöker sätta stopp för Turkiets demokratiska utveckling och vägen för EU.
Men man kan fråga sig vad han får dessa påståenden ifrån?
Det vekar som Carl Bildt för sin politik genom det han läser på media? Varför fördjupar han sig inte i konflikten i stället?
Ifall Carl Bildt vore insatt i konflikten hade han då sett att i varje uttalande som PKK gör så framstår det alltid klart och tydligt att man är redo för fred samt att man vill vara med att utveckla ett demokratiskt Turkiet som sedan kan förhandla om ett EU-medlemskap.

Det räcker Carl Bildt, det räcker med ditt hyckleri och dubbelmoral! Visa stöd för det kurdiska folket eller avgå från din post. Jag som svensk skäms över att en svensk toppolitiker som dig stöder ett land som förtrycker minoritetsbefolkningen!
Sluta blunda för förtrycket Carl Bildt! Våga stå upp som Olof Palme gjorde en gång i tiden!

Jinên Azad – En blogg värd att uppmärksammas!

Har nyligen stött på en ny blogg ute på nätet. Jinên Azad som den heter består av några kurdiska tjejer som uppmärksammar kurdernas situation och kurdiska frågan.
Deras mål enligt dem själva: ”Ökad upplysning om kurder till den allmänna opinionen i Sverige.”
Välskrivna texter och en mycket bra blogg av ett gäng tjejer som jobbar hårt, helt klart värda att uppmärksammas!


Klicka här för att komma till bloggen.

Sätt press på Turkiet

Den turkiska staten slår sönder alla försök att inrätta ett normalt liv i landets kurdiska delar. Det är hög tid att sätta press på Turkiet att upphöra med förtrycket. För det krävs en politisk dialog där även PKK-gerillan är en fullvärdig samtalspart, skriver vänsterpartisterna Ann-Margarethe Livh och Börje Bergfeldt
Läs hela artikeln om Kurdistan här.

torsdag 23 oktober 2008

Protestera på lördag!

Stöd kurdiska folkets resningar i norra Kurdistan. Protestera och fördöm dödshotet mot den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan.
Datum: Lördagen den 25:e oktober
Tid: Klockan 14:00
Plats: Humlegården i Stockholm


/Bersiv

tisdag 21 oktober 2008

Stora protester runtom i Europa!

Kurdiska folkets reaktioner var som väntat väldigt stora när nyheten om att Abdullah Öcalan misshandlats släpptes ut. I Turkiet och Kurdistan var protestera stora, i stort sett i alla kurdiska städer så höll man demonstrationer där tiotusentals personer medverkade.
Även i turkiska städerna hölls massiva demonstrationer och spänningen var stor!
Demonstranter och poliser drabbades samman i flera städer, bilar och byggnader sattes i brand av kurder som visade sitt missnöje mot behandlingen av Öcalan.
Också hölls det demonstrationer runtom i Europa. I bl.a. flera tyska och franska städer demonstrerade tusentals personer.
Även demonstrationer genomfördes i Österrike, Schweiz, Sverige, ja i stort sätt i varje stad i Europa där kurder befinner sig.
Kurdiska ungdomar i Frankrike, Österrike och Italien belägrade byggnader tillhörande TV kanaler och människorättsorganisationer. I England utförde aktivister attacker med molotovcocktails mot turkiska banker i Stoke Newington, Harringey och Tottenham.

Samtidigt besökte Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan kurdiska staden Diyarbakir. Han möttes av massiva protester, militär och polis fick sättas bland oroligheterna.
Trettiotal kurder arresterades samtidigt som flera fick skottskador, från militär och polis, bland de skadade finns en 14 årig kille och även en man som senare avled av sina skottskador.
Affärer och verksamhet stängdes i flera kurdiska städer för att bojkotta erdogan.
Kurdiska partiet DTP krävde även att turkiska staten ska be om ursäkt för dödshoten mot Öcalan.
Mer om protesterna kan ni läsa här på Bersiv bloggen eller på Beyan.net med en välskriven och djupt detaljerad artikel "Folkliga massprotester i norra Kurdistan, Turkiet och Europa"
Samtidigt meddelade PKK-gerillan att man under dagen skjutit ned ett F-16 stridsplan.

Klicka här för att se videosekvenser från protesterna
Här nedan följer lite bilder från demonstrationerna




lördag 18 oktober 2008

Tusentals kurder demonstrerar mot behandlingen av Öcalan

Tiotusentals personer samlades och genomförde stora demonstrationer i flera städer i Turkiet.
Även i Europa hölls stora demonstrationer bl.a. i tyska staden Köln där uppemot 5 000 kurder samlades och protesterade mot behandlingen av kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan.
Missnöjda kurder genomförde stora upplopp i kurdiska och turkiska städer.
SvD:s artikel om händelsen
Mer info och bilder kommer senare!

fredag 17 oktober 2008

Abdullah Öcalan utsatt för fysiskt våld

Abdullah Öcalans advokater meddelar att deras klient utsatts för fysiskt våld av turkiska myndigheterna.
I ett uttalande gjort av hans advokater sade man att Abdullah Öcalan utsatts för fysiskt våld av fängelse tjänsteman.
Uttalandet lyder: "Vår klient, Abdullah Öcalan har hållits i Imrali fängelse under hård isolering de senaste nio åren. Under de senaste fem åren har han också blivit straffad med cell straff.

Men vår klient har nu fallit offer för ännu allvarligare omänsklig behandling. Detta är incidenten som inträffades och som rapporteras till oss via vår klient: Vår klients cell var plundrad av fängelse tjänstemän som hävdade att de utförde en genomsökning .
Vår klients invändningar mot detta ledde till att tjänstemännen skrek "Håll käften, du får inte tala! Du har inte ens rätten att säga ett ord ", efter detta tog två tjänstemän vår klient med armarna och flyttade honom till nästa rum, och en annan tjänsteman knäböjde vår klient på ryggen för att tvinga honom till marken.
I följd av denna behandling sade vår klient "Jag skulle hellre vilja att du dödar mig än att behandla mig på detta vis" som respons av detta skrek tjänstemännen att ”Tiden för detta kommer!" som ett öppet hot."

Attacken representerar statens politik mot kurderna

"Detta är första gången på 9 år som fysiska övergrepp på den nivån av tortyr förekommit mot ledaren för den kurdiska frihetsrörelsen i Imrali. Vi tror inte att det är ett sammanträffande för denna händelse att äga rum parallellt med ökningen i den våldsamma atmosfären. Det är också värt att notera att strax före denna händelse så utväxlades alla tjänstemän i Imrali fängelset. "

De ansvariga bör dras tillbaka från sin tjänst omedelbart

"Vår klient har meddelat att på grund av sitt ansvar gentemot sitt folk att han kommer att uppträda lugnt, men att han meddelar att staten är ansvarig för alla handlingssätt i fängelset. Vi vill återigen påminna om att vår klient hålls i en hög" säkerhet "miljö där ingenting kan ske utan godkännande från staten eller armén, därför uppmanar vi staten att agera på ett ansvarsfullt och dra dem som är ansvariga för denna händelse från sina befattningar."

torsdag 16 oktober 2008

Turkisk helikopter nedskjuten

Idag meddelar PKK att man skjutit ned en turkisk helikopter och dödat 5 turkiska soldater i Hakkari inne i turkiskt territorium. Även ett tiotal turkiska soldater skadades under sammandrabbningar med gerillan.
Bland de döda i nedskjutna helikoptern finns ledaren för ett turkiskt kommando enhet

Dessa typer av attacker sker nästan dagligen och för varje dag dödas eller skadas turkiska soldater, men ofta väljer turkiska militären att inte rapportera detta för sitt eget folk eller omvärlden. Nu verkar det ha blivit ändring då även turkiska militären börjar rapportera om sina egna förluster.
Turkiets överstebefälhavare som var väldigt upprörd i senaste presskonferensen kritiserade och hotade landets media för att man rapporterat på fel sätt i kriget mellan turkiska militären och PKK. Det är strikt förbjuda att ta rapporter från andra källor än militären.
Även den enda kurdiska dagstidningen i Turkiet, Azadiya Welat har förbjudits att verka i 1 månad av turkiska staten för att man rapporterat om kriget. Detta visar hur desperata turkiska militären är för att dölja sina förluster och bilden av ett svagare PKK.
Men faktumet är att dessa attacker stärker och ökar stödet för PKK mer än någonsin!

Turkiet för samtal med KRG

Förra veckan förlängde Turkiska parlamentet militärens invasionsrätt i Södra Kurdistan (norra Irak)
Nu i veckan har man tagit ytterligare ett steg och valt att för första gången föra samtal med den kurdiska regeringen KRG och president Massoud Barzani.
DN skriver om mötet

En som analyserat just detta ämne på ett utmärkt sätt är Fredrik Malm, tycker att ni ska ta och läsa analysen för att få en bra bild av det hela, mycket läsvärd!

Murat Karayilan som är ledaren för PKK menar att Turkiet vill dra kurdiska regionen in i kriget genom att anklaga irakiska kurderna att man skyddar PKK.
Karayilan meddelar även att man är öppen för dialog med Turkiska staten
”Vi hoppas att kunna lösa problemen genom dialog, men Turkiet vägrar lyssna, vi har även rätt att försvara oss mot deras attacker genom att angripa dem”
Karayilan sade även: ”våra attacker inom turkisk territorium är ett svar på deras attacker mot våra fästen.
Det är uppenbart att vi närvarar i turkiska Kurdistan och inte irakiska Kurdistan.”

PKK har på senare tid attackerat allt mer djupt i turkiskt territorium. Senaste veckan angrepp PKK en polisbuss i Diyarbakir och dödade fem poliser och i tisdags attackerade man soldater i Tunceli då 5 skadades och 2 förlorade livet.
Attackerna mot turkiska militären och polisen på senaste tiden har chockat hela Turkiet, man kräver ett slut på kriget. Men efter att man förlängt invasionsrätten ser det inte ut som ett slut.

onsdag 15 oktober 2008

Hungerstrejken avslutad

Hungerstrejken bland kurdiska samvetsfångar i Iran upphörde för cirka fem dagar sedan, rapporterade den kurdiska TV-kanalen Roj TV.

Hungerstrejken hölls av mellan 200 och 300 samvetsfångar i Iran som en protest mot dödsstraffet, den systematiska användningen av tortyr samt landets summariska rättegångar. Hungerstrejken påbörjades den 25 augusti och fortsatte i 47 dagar innan den avslutades.

I Sverige anordnades flera sympatiaktioner av kurder. Även i resten av Europa och i turkiska fängelser visade människor solidaritet med de hungerstrejkande i Iran genom att hungerstrejka.

Källa: Beyan.net

söndag 12 oktober 2008

PKK:s livsmotto fortsätter att vara aktuellt

Hårda tider är att vänta efter vintern, Folkets Försvarsstyrkor har sedan en tid tillbaka uppmärksammat att man inom en tid skall utöka styrkorna till 50 tusen. Idag uppskattas det att gerillaorganisationerna HPG och HRK tillsammans stationerat omkring 10 tusen styrkor i tre delar av Kurdistan. 3 tusen tros befinna sig i östra Kurdistan, 4 tusen i norra Kurdistan och 3 tusen i södra Kurdistan. Enligt Karayilan ordförande för KCK:s verkställande råd har PKK även en reservstyrka på omkring 15 tusen gerillasoldater som kan kallas in.

Varför händer detta nu, frågar sig många. Varför stärks den väpnade kampen? Svaret ligger hos den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan. Nästa år är det tio år sedan den internationella komplotten utfördes mot Öcalan, PKK och den kurdiska frihetskampen. Sedan Öcalan fördes till Imrali- fängelset som den ende fången på ön, har han gång på gång tagit initiativ för hur en fred mellan staten och PKK i praktiken kan se ut.

1999 utlyste PKK en ensidig vapenvila och en tidsfrist på fem år för turkiska staten att bemöta Öcalan fredsinitiativ. PKK övergav många av sina krav och drog tillbaka i stort sett alla sina styrkor ifrån norra Kurdistan. På Öcalans initiativ skickades grupper av högt uppsatta PKK representanter och gerillabefälhavare i grupper till Turkiet för att markera att man verkligen ville lösa konflikten med diplomatiska medel. PKK tog alltså ett första initiativ genom tillbakadraggningen av styrkor ifrån norra Kurdistan (sydöstra Turkiet), man lovade att om Turkiet accepterade vapenvilan som hade en tidsfrist till 2004 så skulle steg tas för att PKK:s väpnade kamp stegvisst nedmonterades i utbyte mot allmän amnesti och rätten att arbeta legalt för PKK-medlemmar. Turkiska militärer, statstjänstemän och även en stor del kurdiska nationalister inom PKK och utanför PKK såg istället detta initiativ som att PKK gav upp. Att ”Öcalan försökte rädda sitt eget skinn” som många uttryckte det. Men så var det inte, PKK med Öcalan i spetsen menade allvar i att man ville lösa konflikten med fredliga medel. Öcalan har mer än någon annan utryckt en vilja till fred och en lösning av konflikten. ”Broderskaps- politiken” [syftar till broderskap mellan turkar och kurder och därmed en lösning inom existerande statsgränser] är just Öcalans förslag till PKK som accepterades och blev en viktig del av dess politik, demokratibegrep som demokratiskt kommunalism och konfedralism är andra viktiga delar av PKK:s politik som Öcalan föreslagit till. Öcalan och PKK har även många gånger visat sitt stöd för ett turkisk EU- medlemskap. För en lösning av den kurdiska frågan föreslår Öcalan bland annat tre lagar i norra Kurdistan. En kurdisk och en turkisk, då dessa inte finner consensus träder Europas Högsta domstol in.

Men Turkiska staten tog inga tillräckliga steg för att bemöta initiativet av PKK, tvärtom fortsatte turkiska militären med regeringens stöd att oavbrutet utföra operationer i kurdiska områden. Även om situationen förbättrades i många avseenden för kurder i Turkiet och norra Kurdistan gjordes detta inom kontexten att bekämpa och förinta stödet för PKK. 2004 när vapenvilan nått sin tidsfrist hade Turkiet ännu inte tagit initiativet på allvar, vilket ledde till att PKK efter fem års vapenvila återigen stationerade sina styrkor i norra Kurdistan. PKK:s huvudsakliga och första krav för vapenvilan var att Turkiet officiellt skulle acceptera vapenvilan och att Turkiet skulle sitta ned med PKK för att utforma en allmän amnestiplan, detta gjorde aldrig även om en vilja visades av mindre grupperingar inom turkiska staten.

Sedan 2004 har kriget varit igång. PKK har dock efter uppmaning av turkiska och kurdiska intellektuella och organisationer vid två tillfällen utlyst större ensidiga vapenvilor som skådats med slutna ögon av turkiska staten. Turkiska statens förnekelsepolitik och dess insisterande attityd på att förinta PKK är orsaken till den fortsatta väpnade konflikten. PKK vill arbeta legalt i Turkiet och norra Kurdistan, detta framfördes för några dagar sedan återigen på CNN av Bahoz Erdal, HPG:s högste befälhavare, men när Turkiet insisterar på att förinta PKK samt att PKK helt ovillkorligt skall lägga ned sina vapen är något som enligt Bahos Erdal aldrig kommer att ske. Under förgående år bestämde gerillaorganisationen att istället öka rekryteringen med siktet inställt på 50 tusen gerillasoldater. Många frågar sig varför, och svaret är att PKK med Öcalan i spetsen efter nästan tio års fredsinitiativ nu vill visa att man inte är utan alternativ. Den väpnade kampen har sedan 1999 varit den sekundära verksamheten i frihetskampen, detta tvärtemot vad många tror, efter 1999 övergick man till en ny strategi i väpnade kampen. Man övergav den offensiva väpnade kampen och införlivade det som man kallar för den defensiva väpnade kampen, därav namnbytet av ARGK (Kurdistans Befrielsestyrkor) till HPG (Folkets Försvars Styrkor).

I norra Kurdistan och Europa har civila organisationer sedan 1999 varit framstående i frihetskampen, DTP har exempelviss varit en av frihetskampens främsta aktörer i norra Kurdistan. Att den väpnade kampen nu skall stärkas är en naturlig reaktion mot en stat som av en frihetsrörelse kräver totalt och ovillkorligt kapitulation. Därför fortsätter också PKK:s motto att vara aktuellt.

Källa: Bersiv

Stort tack till Bersiv för denna text

onsdag 8 oktober 2008

Turkiet fortsätter offensiver i Kurdistan

Turkiets parlament förlängde på onsdagen mandatet som ger armén tillstånd att genomföra offensiver mot PKK-gerillan i södra Kurdistan (norra Irak) uppger SvD
Mer info kommer..

söndag 5 oktober 2008

Dödssiffran för turkiska soldaterna ökar kraftigt, 62 döda!

Attacken mot militärposteringen kräver många liv.
Första dagen rapporterades det om 23 turkiska soldater, men siffran har ökat kraftigt.
Attacken som genomfördes av tungt beväpnade gerilla var ett stort bakslag för turkiska militären som krävde hela 62 soldaters liv och ett tjugotal svårt skadade.

Bland de döda finns militärer med höga poster.
Dödssiffran för gerillan ökade också från 2 till 9 dödade.
Det har även meddelats att en Cobra helikopter skadats under attacken
PKK-gerillan beslagtog också en hel del vapen och utrustning från turkiska militären
Det har även rapporterats att gerillan spelat in attacken på video, precis som i senaste attacken mot militärposteringen.

Turkisk media håller tyst om denna stora förlust, något som även fick premiärminister Erdogan att avbryta sin resa till Asien.

Hungerstrejk i Sergels torg

Just nu pågår en hungerstrejk bland kurder i Sergels torg.
Hungerstrejken pågår mellan 3 – 6 oktober. Deltagarna kräver att Iran upphör med dödstraff och tortyr samt att man tar hänsyn till mänskligbrättigheterna.
Längre artikel om hungerstrejken finns på Beyan.net som ni kan läsa
här.
Här nedan publicerar jag flygbladet som deltagarna delar under strejken.


lördag 4 oktober 2008

23 turkiska soldater dödades!

Igår natt utförde PKK-gerillan en storskallig attack mot en turkisk militärpostering.
Under den kraftfulla attacken dödades 23 turkiska soldater och ett tiotal turkiska soldater skadades svårt. 2 turkiska soldater är spårlöst försvunna, eller möjligtvis tillfångatagna av gerillan. Bland de döda finns 8 officerare.


Attacken ses som en hämndaktion av PKK då gerillan utropade en ensidig vapenvila under den heliga Ramadan månaden, något som turkiska militären inte respekterade. Dagen efter Ramadan firandet löptes ut valde man att attackera militärposteringen, vilket nu krävde många turkiska soldaters liv och en stor förlust för turkiska militären.

Enligt turkisk media har 23 gerilla medlemmar mist livet, vilket inte stämmer. PKK har bekräftat att man förlorat endast två medlemmar ur gerillan under attacken.

Turkisk media har tidigare gjort liknande uttalanden de senaste 24 åren. Många gånger har dessa uttalanden visat sig vara överdrivna om antalet dödade gerillakrigare samtidigt som man förringar antalet förlorade turkiska liv. Gerillan rör sig inte i stora grupper som 23 utan små grupper om några få personer när de attackerar.

Här är artikeln från DN, notera även att DN hänvisar till turkiska militärens källor.

fredag 3 oktober 2008

Du gamla, Du FRIA?

Här om dagen så läste jag nyheter på SvD som jag alltid brukar göra.
Denna gång såg jag en nyhetsartikel som tipsade om resor till Turkiet.
”Turkiet nästa sommars satsning”
Detta gjorde mig upprörd så att jag valde att kommentera artikeln.
Sagt och gjort, mina kommentarer som uppmanade svenska folket att inte resa till Turkiet stod nu där.
Nästa dag när jag väljer att titta på artikeln för att se om någon svarat på mina kommentarer ser jag att de inte är kvar längre utan då de hade blivit raderade istället.

Får man inte kritisera Turkiet? Vart är Sverige på väg? Vart är det fria landet?
Är Sverige på väg att bli nästa Kina, eller Turkiet med lag 301?
Självklart skall jag få kritisera Turkiet då de är en militärdiktatur!

Här är kommentaren som SvD inte vågade ha kvar på sidan:


"Turkiet - militärdiktaturens turism
Hur kan man med gott samvete resa till Turkiet?
Stötta inte militärdiktaturen som förtrycker över 25 miljoner kurder, krigförande land mot Irak och förnekar att de dödat 1.5 miljoner kristna i början av 1900-talet!
Herregud, vi är ju svenskar! Ska vi med demokratiska värderingar börja resa till Nordkorea, Iran och Kina också?
Tänk på att när ni ligger i er sköna solstol i västra Turkiet så skjuts fattiga kurder i östra Turkiet för att de har "olagliga" namn, för att de inte får tala sitt språk och för att de vägrar vara turkar!
Tänk på att ni som kommer ifrån ett kristet land besöker ett land som dödade 1.5 miljoner kristna år 1915 och fortfarande förnekar detta och fängslar alla som ens säger ordet "folkmord"!
Gör inte följande under er semester:
* Fråga inte om Turkiet begått folkmord mot armenier/greker, du kommer att fängslas och torteras!
* NÄMN inte ens ordet Kurdistan, du vill ju inte blanda solbrännan med blåmärken i en kall cell
* Skratta INTE åt alla Kemal Ataturk statyer, du kommer bli misshandlad på öppen gata"

torsdag 2 oktober 2008

KCK: TILL MEDIAN OCH ALLMÄNHETEN

Den turkiska staten och den nuvarande AKP-regeringen ignorerar och förnekar fortfarande demokratiska och politiska lösningar för att lösa den kurdiska frågan. Istället för att närma sig den kurdiska konflikten ur ett demokratiskt perspektiv, förvärrar turkiska staten den. Vår ledarskap, den kurdiska rörelsen och uppmaningen om att den kurdiska frågan ska behandlas på demokratiska grunder eller bli sedd ur rätt perspektiv för att den skall lösas, har hittills ignorerats och inga åtgärder har vidtagits av den turkiska staten. Detta kan man dra lärdom från regeringens senaste diskussioner där den turkiska staten uppgav att de inte betraktar att den kurdiska frågan baseras på grundläggande, sociala, undervisnings- och politiska rättigheter för kurderna utan på terror och ekonomiska problem. Det tyder på att den turkiska staten inte reflekterar över kurdisk frihet utan har valt att förneka den kurdiska frågan. Chefen för den turkiska armén har i synnerhet fokuserat på en fortsättning av kriget. En sådan strategi kommer inte att lösa något på ett demokratiskt sätt för kurderna, utan det kommer bara att förvärra problemet.

Kurderna, den kurdiska rörelsen och Folkets Försvarsstyrkor (HPG) har återigen inget annat val än demokratiska alternativ. Att träda in i en sådan tid kommer att bli historiskt och mycket viktigt. Alla kurder och kurdiska försvarsstyrkor måste förbereda sig för det.

Den turkiska staten har fortsatt att engagera sig i sina militära operationer under Ramadan, den heliga månaden i den islamiska världen, och korsat kurdiska gränser i riktning mot kurdiska frihetskämpar. Att genomföra gränsöverskridande militära operationer innebär fler konflikter, mer blodsutgjutelse och fler oskyldiga människor som mister livet. Varje förlust kommer att innebära sorg och tårar för kurderna. Militära handlingar samt psykologiskt krig mot kurderna kommer aldrig att skapa fred och stöd av interna och externa intressen kan inte tillgodoses genom att försumma förtrycket mot kurderna.

Med alla dessa faktorer i beaktande är det uppenbart att den turkiska staten, samtidigt som det främjar islamistiskt tänkande och helighet på den sista dagen av Ramadan för alla, är redo att spilla oskyldiga människors blod genom att på ett odemokratiskt sätt hantera den kurdiska frågan. Som svar står vårt folk emot genom att säga "Nu får det vara nog" och genom att tillägga att vi inte känner till några mammor som vill se mer blod på denna heliga månad. Vi kurder vill åtminstone förklara att vi kommer undvika konflikter denna heliga månad där båda nationerna, den kurdiska och turkiska, delar några gemensamma värderingar.

Den Kurdiska Försvarsmaktens huvudkontor och HPG har meddelat att den utlyser en vapenvila från och med den första heliga kvällen inför Ramadan, och att de inte tänker kriga förrän den turkiska staten gör annorledes. Den Kurdiska Försvarsmaktens huvudsakliga högkvarter och HPG har också betonat att ett sådant steg måste stödjas och dessutom kommer vi att hålla oss till våra åtaganden även om Turkiet inte gör det. Dessutom vill vi, Den kurdiska Frihetsrörelsen, betona friheten för båda nationerna, kurderna och turkarna, inom ett demokratiskt system, som är en ståndpunkt som vi alltid lägger tonvikt på.

Den turkiska staten kan inte försvara friheten för folket utan syftar i stället till att tvinga folk till underkastelse. Däremot har vi, PKK, på våra 10:e kongress återigen betonat att vi är fast beslutna om att fortsätta med vår viktiga rörelse och vill att alla ska veta detta. Under tiden vill vi nämna att alla, enligt detta perspektiv, skall utföra sina uppgifter för att uppnå fred och en demokratisk lösning.

Samtidigt gratulerar vi det kurdiska folket och den islamiska världen på deras heliga Ramadan och önskar fred, broderskap och lycka för dem.

KCK:s styrelse och KONGRA-GEL’s ordförande29:e SEPTEMBER 2008

Kurdish Info

onsdag 24 september 2008

Berxwedan kämpar för sin identitet

Såg detta inlägg från bloggaren Bersiv och tyckte att detta borde få mer uppmärksamhet så jag väljer att publicera den även här.

Berxwedan som är sju år är på grund av sitt namn inte berättigat till sjukvård och skola. Faktum är att Berxwedan enligt turkisk registrering inte ens existerar, detta trots att hans föräldrar under sju års tid gjort ofantligt många besök till turkiska myndigheters registreringsavdelningar. Samtliga försök till att registrera Berxwedan har nekats av orsaken att det finns två bokstäver i hans namn som inte finns i det turkiska alfabetet, bokstäver som “x” och “w”, vilka tidigare varit strikt förbjudna med anledning av att dessa ansetts vara “kurdiska” bokstäver och därmed antydningar på separatism. För kurder är dessa bokstäver vanligt förekommande och nödvändiga för det kurdiska språket. För Berxwedans familj som är av kurdisk härkomst handlar det om rätten att ge sitt barn ett kurdiskt namn. Något som enligt familjen är en självklarhet och en naturlig såväl som mänsklig rättighet.

Berxwedan är nu sju år gammal och det är dags för honom att börja i skolan, men detta är en omöjlighet med anledning av att han enligt myndigheternas register inte ens existerar.

För några månader sedan tvingades en kurdisk åttaåring vid namn Welat tillbaka till Tyskland ifrån Istanbuls flygplats just för att hans namn innehöll bokstaven “w”. Flera personer vid namn “Kurdistan” har nekats visum till Turkiet med anledning av deras namn. Diskrimineringen sker emellertid endast mot personer med kurdisk härkomst, mot icke kurder som exempelviss heter “Walter” är det dock inga problem.

tisdag 23 september 2008

10 000 personer tågade i Malmö

Det var en mäktig demonstration i Malmö med omkring 10 000 personer som tågade 7,5 kilometer från Rosengård till Pildammsparken.
Men det som uppmärksammade mig när jag läste artikeln på Aftonbladet var detta:

Talkörer ropade på frigivning av den kurdiske livstidsdömde ledaren Abdullah Öcalan. Andra ropade slagord till förmån för Fidel Castro och de sydamerikanska presidenterna Evo Morales i Bolivia och Hugo Cháves i Venezuela.”

Härligt att PKK ledaren nämns i en så stor demonstration,
Frihet för Kurdistan, frihet åt Öcalan och frihet för folket!

tisdag 16 september 2008

Protester mot FRA

Läste nyligen i DN "Protester mot FRA" och enligt artikeln så pågår det demonstrationer just nu i Sergelstorg, ca 300 personer dök upp och protesterade mot FRA-lagen. Trots en demonstration på minimala 300 pers så fick man en hel del uppmärksamhet.
Visst FRA-lagen är i fokus just nu i Sverige, men jag tycker inte att svenska median ska blunda för omvärldens demonstrationer samtidigt, eller speciellt för förtrycket mot den kurdiska befolkningen.
FRA-lagen som berör hela det svenska folkets frihet protesterades av endast ca 300 pers i Stockholm.
Varför så lite kan man undra? Vad kan det bero på?
Kanske är det för att Sverige och svenskarna känner sig tillräckligt fria trots allt?
Eller så bryr man sig inte helt enkelt.
Men när det kommer till kurderna är det en helt annan historia!
Kurderna har aldrig fått känna friheten som vi svenskar har, och frågan är om de någonsin kommer att göra det?
De finns nog inget folkslag i världen som längtar till frihet mer än kurderna.
Kurderna bryr sig och kräver sin frihet, vilket de även har rätt till!

Massiva demonstrationer pågår flera gånger i månaden runt om i hela Kurdistan och övriga Europa, men inget uppmärksammas i media.
Under förra året demonstrerade ca 60 000 kurder i Frankrike, 50 000 i Tyskland och tio tusentals i övriga världen, men hörde man något om det i media?
Svaret är självklart NEJ!
FRA-lagens protester gick som sagt till ca 300 pers, trots att det berör ca 10 miljoner svenskar.
Kurderna demonstrerade mot Turkiets invasion södra Kurdistan (norra Irak) i vintras, uppemot hela 2 000 kurder samlades i Sergels torg!

Här nedan kan ni se en bild från år 1999 då man protesterade mot kidnappningen av PKK-ledaren Abdullah Öcalan.
Över 10 000 personer samlades i Sergelstorg, vilket är en av de största demonstrationerna i Sergelstorg någonsin, om inte den största!
Här nedan kan ni se bilder på demonstrationer som ägde rum runtom i Turkiet och Kurdistan under första september.
Flera hundra tusen demonstrerade, men trots de massiva protesterna fick man inte ens en ”notis-uppmärksamhet!”
Väst och Svenska median blundar för frihet och demokrati, ge upp nu! Det är dags att stöta de förtryckta!

Mina svenska kamrater, min fråga är: har ni någonsin sett sådana mäktiga demonstranter som kräver sitt folks frihet? Det tror jag inte.
Vi måste hjälpas åt och stötta det kurdiska folket!
Tack Bersiv blogg för bilderna!

söndag 14 september 2008

Turkiska statens behandling av en mördare

Bor du i Turkiet? Är du en mördare? Har du dödat en armenier? Ja, då har du kommit helt rätt!

För här i Turkiet hyllas man av turkiska säkerhetstjänsten om man mördar en icke-turk eller en icke-muslim.

I videoklippet ser man Hrant Dinks mördare, Ogun Samast, som hyllas av turkiska säkerhetstjänsten samtidigt som han poserar med turkiska flaggan i bakgrunden och i handen. Turkiska säkerhetstjänsten turas om en och en för ett foto med turkiska statens "hjälte" eller ”räddare”.

Hrant Dink som var redaktör för tidningen Agos kritiserade Turkiet för att man inte erkänner folkmordet mot Armenier under första världskriget.
Hrant Dink sköts utanför sitt kontor i Istanbul den 19 januari av Ogun Samast.

måndag 8 september 2008

Verklighetens Turkiet

Blev tipsad av en läsare om en rapport från 1996 som visar hur kurderna behandlades under 90-talet. Väljer att publicera några delar av texten.

Den är väldigt intressant och läsvärd, så häng med nu!

Turkiets behandling av kurderna under 90-talet - verklighetens Turkiet

"Vi lever i världens mest fria land - Turkiet. Därför ska jag inte dölja mina känslor. Detta lands enda ägare och herre är turkar. De som inte är av ren turkisk art har bara en rätt; att vara tjänare eller slav."

Turkiets justitieminister Mahmut Esat fastslog statens hållning mot andra folkgrupper i landet med dessa ord år 1930. Några förändringar av den turkiska statens hållning i detta avseende har inte skett sedan dess. Förintelsepolitiken mot andra folkgrupper i landet fortsätter med all sin styrka . Denna förintelse politik är främst riktad mot den kurdiska befolkningen och innebär att kurderna skall förneka sitt identitet, sin kultur, sitt språk och sitt historiearv, med andra ord: allt som är kurdiskt. Genom decennier har den turkiska regimen arbetat hårt i syfte att göra slut på existensen av kurdiska identiteten genom skolor, massmedia och militärvåld. Kurderna har påtvingats att använda sig ut av den schovenistiska slagordet "vad lycklig är den som säger sig vara turk". Detta slagord har med jätte bokstäver garaverats på kurdiska bergen överallt i Kurdistan.

Militarismen

Turkiska staten är känd världen över med sin militaristiska karaktär. Den turkiska armén är den femte största armén i världen. Denna armé nämns i historieböckerna som den mesta barbariska armén någonsin. Då Hitler ännu inte förintade judarna utförde den turkiska armén historiens värsta folkmord mot det armeniska folket. 1,5 miljoner armenier slaktades i ordets verkliga bemärkelse år 1915

Denna armé som har ockuperat halva Cypern i syfte att "försvara turkcyprioternas rättigheter" torterar och mördar kurder, för att de vill hävda sin kurdiska identitet.Den turkiska staten har stationerat en arméstyrka på 300 000 soldater i Kurdistan för att krossa den kurdiska befrielserörelsen som kämpar med c:a 20.000 gerilla soldater. Armén hämnas sitt misslyckande på civil befolkningen.

Den turkiska staten håller på att skapa ett militariserat samhälle. Massmedian talar om kurdiska sidans förluster med stolthet. "Varje turk föds till en soldat" är statens slagord. Turkar som inte anser sig vara "födda till soldater" och motsätter sig mot öppet turkiska statens militaristiska propaganda sitter i fängelser med anklagelsen "uppvigla folket mot militären""Den största soldaten är vår soldat" är slagordet som sprids av staten.

”Det finns inga kurder i Turkiet"

Kurderna lever sedan 4000 år tillbaka i Kurdistan. Kurderna som är arvtagare till en gammal historia och rik kultur nämns enbart i Bibeln 14 gånger. Men de "existerar inte" i Turkiet.Existensen av 20 miljoner kurder förnekas av den turkiska staten på det här sätet. Med andra ord finns det inga kurder i Turkiet, det kurdiska språket, historia och territorium existerar inte enligt den turkiska staten. "Alla som lever i Turkiet är turkar".Vem som helst som yttrar sig positiv till kurdernas mest oskyldiga grundläggande krav kan stämplas som terrorist och kan torteras, försvinna eller dödas.

Tortyr

Turkiet räknas bland de länder som mest använder tortyr. Det händer att de ansvariga i Turkiet klagar ibland på att det förekommer "för lite tortyr" i landet. Det enda land i världen där poliserna i demonstrationer ropar slagordet "krossa mänskliga rättigheter" är Turkiet. Tortyren utövas i Turkiet i polisstationerna, militära stationer, i bostaden och till och med på öppet gata.Hittills har hundratals rapporter och böcker skrivits om tortyren i Turkiet av humanistiska organisationer. Vi ska av utrymmes skäl nöja oss med beskrivningen av två fall som exempel på tortyren i Turkiet.

Ali Ekber Kaya som anhölls i mars 1995 berättar om tortyren som han utsattes för som följande:Jag flyttades till tortyrkammaren. De satte ned mig och band mina ärmar och ben. Sedan började de blöta mig med högtryck vatten. De riktade vattnet särskild mot känsliga delar av min kropp så som njurar, könsorganen och manusen. De kopplade ena ändan av en kabel på mitt könsorgan och andra ändan på mitt ben och gav mig elchocker. Sedan tog de ned en apparat från taket och band mina ärmar vid denna apparat och lyfte upp mig på så sätt att hela min kropps tyngd kändes på mina ärmar. Sedan gav de igen elchocker i mina fingrar och könsorgan. Under tre dygn fortsatte de tortera mig på det viset. Slag och sprutning med högtryck vatten fortsatte under de första nio dygnen. (Turkiet, Utan Mänskliga rättigheter ingen säkerhet - Amnesty International, oktober 1996)

Nuray Sen som anhölls den 11 november 1995 berättar om tortyren hon utsattes för som följande:Under det första förhöret tog de mig i håret och slog mitt huvud mot väggen. De slängde mig ner. De sparkade mig och en av utövarna stoppade sin sko i min mun. Jag började spotta blod. De tryckte en batong mot mitt könsorgan och vred batongen. De sade "hon tycker om det" och skrattade. (Turkiet, Utan Mänskliga rättigheter ingen säkerhet - Amnesty International, oktober 1996)

Massmedian

Den del av massmedian som berömmer den turkiska armén och propagerar för den i kriget mot kurdiska gerillan, prisas. Den turkiska staten kräver en media som inte kritiserar staten och inte förespråkar de mänskliga fri- och rättigheterna. Den del av media som propagerar för slagorden; "Turkiet är världens mest demokratiska land", "Turkiet åt turkarna" och "turkiska soldaten är den starkaste", utnyttjar statens tillgångar i alla avseende nästan obehindrat. Denna typ av media är den starkaste median i Turkiet och dess enda uppgift är att förespråka statens reaktionära ideologi.
Den alternativa median som förespråkar de mänskliga fri- och rättigheterna, kritiserar staten för dess gärningar har betalat ett högt pris för sin ståndpunkt.Turkiet har av de internationella media institutionerna kallats för "farligaste landet" för journalister. Staten har bannlyst många tidningar och tidskrifter och fängslat många journalister. Mördarligor inom staten har mördat 20 journalister, 5 tidningsdistributörer och 9 tidningsförsäljare i Turkiet.
Dessa mördarligor har inte nöjt sig med så många mord, i december 1994 sprängde de 3 hus tillhörande kurdiska dagstidningen Özgür Ülke i Istanbul och Ankara.Det är inte bara kurdiska och turkiska journalister som trakasseras av staten Turkiet, även utländska journalister är bannlysta i Turkiet. T.ex. 33 journalister medborgare i EU är portförbjudna i Turkiet.

Barnen saknar all säkerhet

Den turkiska staten skiljer inte mellan barn och vuxna när det gäller tortyr. Särskild sadistiska officerare ur den turkiska armén är stationerade i Kurdistan. De utsätter barnen för makalösa tortyrer. Exempelvis låter de barnen hålla ena fingret uppe, sedan skjuter de fingret av barnet. Denna grymhet försöker de barbariska officerarna förklara på det sätt: "När de växer upp kommer de att ansluta sig till gerilla, så det är lika bra att skrämma dem redan när de är barn". UNICEF hade för en tid sedan skickat en minibuss till Kurdistan som hjälp för kurdiska barnen.
Denna minibuss användes av poliserna för att jaga och gripa kurdiska barnen.

Brända byar

En av de värsta illdåd som den turkiska staten begår i Kurdistan är att bränna byar. Denna metod har använts sedan 1990 i syfte att avskräcka befolkningen och avfolka landsbygden i Kurdistan i hopp om att isolera kurdiska gerillan. Förstörelsen av byar går på så sätt: Först omringar militären byn, sedan tvingas byborna till att samlas på bytorget. Alla bybor utan något undantag genomgår misshandel. För att sedan visa att militären menar allvar skjuts några bybor till döds framför de samlade byborna. Efteråt bränns husen ned utan att byborna tillåts ta några tillbehör från sina hem. För att byborna inte ska återvända till sina byar bränner militären även deras skörd och fruktträd. Djuren kommer heller inte undan. De som inte vill lämna sina hem bränns inne i sina hus. Sådana scener har man sätt i filmer som handlar om USA's krig i Vietnam.
Föreningen Mänskliga Rättigheter i Turkiet nämner namnet på 2047 byar som har haft ovan beskrivna öde i sin periodiska rapport i juni 1996. I samma rapport kan man läsa att över tre miljoner människor har blivit hemlösa.Amnesty International har i sin rapport om Turkiet som kom ut i oktober 1996 tagit upp ett fall av de tusental och låtit en bybo berätta om hur byn Akcayurt brändes av militären: "De tog mig till militärstationen Topcular och torterade mig där. Mina revben bröts. Byborna samlades med tvång utanför byn och fick ingenting att äta under fyra dagar. 430 bybor tvingades lämna byn och flytta till Diyarbakir, Adana och andra byar i området. Vi har ingenting att äta. De brände all vår skörd."
Ett annat exempel återger vi här från boken "Landschaften aus Kurdistan" som har utgivits av KIZ i Tyskland. En bybo berättar: "Vid middagen omringades vår by av soldater och maskerade specialstyrkor. Människorna släpades från sina hem; män och kvinnor samlades skilda från varandra. Männen avkläddes och tvingades att ligga på snön på magen i timmar. Under tiden hörde vi skriken från kvinnor och barnen. De brände husen. Soldaterna tog bebisar från mödrarnas famn och dödade. Till och med ett barn kastades in i elden."

Fängelser

Turkiet är allmänt känd med sina ökända fängelser. De som har sätt Hollywood filmen "Midnight Expressen" känner till det. Landet är ett av de länder som har flest fängelser i världen. Ändå räcker inte fängelserna. Ty alla som yttrar sig till förmån för det kurdiska folkets grundläggande mänskliga fri- och rättigheter och demokratin fängslas. I Turkiet finns det idag c:a 11,000 politiska fångar. 10,000 av dem är PKK fångar.
Tortyr och mord av fångar är mycket vanliga företeelser i turkiska fängelser.Hittills har hundratals unga män har mördats i fängelserna, tusentals skadats psykiskt och fysiskt.1982 mördades fyra unga PKK medlemmar i Diyarbakir fängelset. Den ansvarige för fängelset Esat Oktay Yildiran sade som följande efteråt: "Jag mördade dem och slängde i soptippen".Exemplen nedan är räcker nog för att förstå barbariet i de turkiska fängelserna:Den 21 september 1995 mördades tre fångar genom misshandel.Januari 1996 mördades fyra fångar genom misshandel.
12 politiska fångar i fängelserna runt om i landet satte sina liv i en långdragen hungerstrejk i protest mot de bisarra förhållandena i fängelserna under maj-juli 1996.Den 24 september mördade polis och militär tillsammans 12 PKK medlemmar genom att spräcka deras huvuden med järnrör.

Städer

Den turkiska staten bränner inte bara byar, den bombar även städer för att avfolka Kurdistan helt på människor. 1992 bombade den turkiska armén den kurdiska staden Sirnak med 50 000 invånare. Flertalet Sirnakbor lämnade staden och nu är flertalet av stadens invånare militärer, poliser, specialtränade styrkor och s.k. byvakter. Den 17 augusti 1993 bombades Yuksekova, också med 50 tusen invånare. Salih Sumer, vars hus förstördes berätta händelsen som följande: "En pansarvagn som stod framför mitt hus började öppna eld. Sedan kom militärerna och specialtränade styrkor och gick in i huset och började förstöra allt som stod i deras väg, kylskåpet, TV:n och andra grejer. De sade till mig; 'var är dina systrar, din mor, din fru? Hämta dem så ska vi knulla dem, Horungar!'
Den 25 september 1993 besköts Dogubeyazit under 12 timmar. Den 22 oktober 1993 förstördes Lice med 12 tusen invånare. Den 10 januari 1994 bombades staden Cizre som hade en befolkning på 50 tusen. Bombningen av Cizre pågick under 2 timmar med tanks och artilleri. Halva befolkningen lämnade staden. Kurdiska städer bombas fortfarande.

Den skotska dagstidningen Daily Record skriver i sin utgåva den 15.10.1995 följande: "Turkiska diplomater smugglar narkotika in i Skottland. Narkotikan smugglas in genom den diplomatiska säcken som kommer till den turkiske London ambassaden."
Englands vice inrikesminister Tom Sackville hävdade att 80 % av narkotikan till Europa kommer från Turkiet. Hittills avslöjades över 20 ligor bestående av militärer, poliser och kriminella som sysslar med penningtvätt, narkotika handel och mord. För några veckor sedan kolliderade en lyx Mercedes bil med en last bil nära staden Susurluk i Egeiska regionen. I Mercedes bilen satte fyra personer; en riksdagsledamot, en polischef och en mördare efterlyst för mordet på sju unga studenter år 1979 i Ankara av Interpol med röda bulletinen och mördarens älskarinna. Förutom riksdagsmannen dog samtliga i Mercedes bilen. I bilen fanns dessutom mängder av vapen med ljuddämpare och narkotika. Mördaren som var efterlyst av Interpol i 17 år, hade på sig polislegitimation, diplomatisk pass och vapenlicens. Vapen licensen var undertecknad av Inrikes ministern Mehmet Agar, han som vid ett internationellt Interpol möte i Turkiet någon vecka innan trafikolyckan krävde med stor entusiasm att PKK ledaren Abdullah Öcalan skulle efterlysas av Interpol. En del tidningar skrev efter olyckan att "Denna stat (Turkiska Republiken) har omvandlats till en mördar och narkotika liga.”


Nu förstår ni kanske varför PKK skapades, finns och kommer alltid att finnas så länge det pågår!

tisdag 2 september 2008

Kampen för frihet

Kampen för frihet

Kurderna, folket som gång på gång förråtts, folket vars land ockuperats, folket som världen valt att vända ryggen till. Alla folk har, enligt folkrätten, rätt att försvara sig mot ockupation.

Jag kan förstå att det är lätt att falla för vad som sägs i media, Men för att man verkligen ska förstå sig på sanningen så gäller det att fördjupa sig
Frågan är om PKK verkligen är terrorister? Varför skapades PKK och av vilka skapades PKK?

Sedan turkiska republikens upprättelse 1923, förtrycktes minoriteterna som levde i östra delarna av Turkiet där minoriteter som assyrier, kurder, armenier etc. hörde till. Förtryck och assimilering tillhörde vardagen och alla tvingades till att bli turkar. Detta pågick sedan staten upprättades och pågår än idag. Inget språk än turkiska fick användas, inga icke-turkiska namn fick namnges till barnen, kurdiska bokstäverna Q W X borttogs ur alfabetet, ordet Kurd & Kurdistan förbjuds och minoriteterna i landet erkändes inte utan alla var tvungna att se sig som turkar.
Det fattiga folket som förtrycktes med hjälp av väst kunde inte göra något, folket hade gett upp hoppet.
Det var då det hela började, en grupp av universitetselever i Ankara med rötter från östra delarna valde att starta en kamp, en kamp som skulle frige folket från förtrycket. Man valde då att starta partiet som sedan skulle kallas ”Partiya Karkaren Kurdistan”, mer känd som PKK. Partiet startades 1978 som ett demokratiskt parti. PKK är skapelsen av turkiska statens förtryck mot minoriteterna i landet.
Partiet PKK skapades inte enbart av och för kurder, det fanns även bl.a. turkar som var med och skapade partiet, dess mål var inte enbart för att stoppa förtrycket mot kurderna, utan för alla minoriteter i landet.
PKK kämpade i sex år för att få med Turkiet i förhandlingsbordet för att kunna börja samtala om den kurdiska frågan och förtrycket, men turkiska staten vägrade, då hade man inget annat val än att föra en väpnad kamp mot turkiska staten.

Ett nytt historiskt kapitel startades för kurderna och minoriteterna i landet.
1984 den 15e augusti, fick folket hopp igen för det var just då väpnade kampen startades.
Kurder och andra minoriteter från alla delar strömmade till partiet för att vara delaktiga i kampen mot förtryckarna. Detta gjorde PKK till ett väldigt stort parti med ett stort stöd ifrån folket. Men samtidigt fick PKK väst emot sig eftersom man förde sitt krig mot dess allierade.

Idag ses PKK som terrorister av Turkiet, EU & USA men man kan fråga sig egentligen varför?
PKK har inget med terrorism att göra. Det finns dessutom inget som pekar på att PKK skulle vara en terrororganisation eftersom de för sitt krig mot turkiska militären, målet har alltid vart militären. Att sedan civila drabbas i krig är inget ovanligt.
Faktum är att det aldrig bevisats att PKK utfört terrordåd mot civila. Utan man har endast blivit anklagade för det av den fascistiska turkiska staten. Därutöver så har turkiska staten använt s.k. ”False flag operations” för att smutskasta partiet.
False flag operations innebär att man gör dåd och sedan skyller på motparten för att sedan sprida skräck och rädsla bland folket, på samma sätt på Nazityskland gjorde under andra världskriget.
Samtidigt som rättsprocesserna pågår idag mot ”Den djupa staten” – Ergenekon har dessa själva erkänt ett flertal dåd som man hade skyllt på PKK tidigare.
Även när Olof Palme mördades så valde turkiska staten att skylla på PKK vilket väst nappade på direkt. Men sedan visade det sig att det var falska påståenden. Faktumet är att Olof Palme var PKK:s enda vän!

Att PKK terrorstämplats är pga. politiska & ekonomiska intressen, det kan vem som helst som är insatt i ämnet klura ut. Man vill helt enkelt tillfredställa sina allierade.
Ett exempel är när fyra dagar efter att Erdogan besökte Kanada så kom PKK med i deras terrorlista. Turkiet hotade med att relationerna länderna i mellan skulle ta stor skada om de inte hamnade på Kanadas terrorlista, Kanadensarna har stora handelsförbindelser med Turkarna. Därav Kanadas feghet mot Turkiet och listningen av PKK. Ländernas terrorlistning av partiet kommer ifrån stora påtryckningar av och lobbyverksamheten från Turkiet. Samtliga har listats efter Edogans besök i länderna och andra genom diplomati via utrikesministeriet.

USA gör allt i sin väg för att tillfredställa sina allierade genom att smutskasta partiet, inte nog med alla terrordådsanklagelser så har man nu börjat anklaga PKK för att finansieras genom droger. Men faktum är att PKK finansieras helt och hållet av sina miljontals anhängare i Kurdistan och världen över. PKK har ingenting med droghandel att göra. Att USA använt detta argument som smutskastning mot andra är rätt så känt sen tidigare.
Varför valde USA att stöda kurderna i Irak? Jo för att man förde sitt krig mot dess fiende, men mot Turkiet är det tvärtom. USA stöder separation och självständighet för Kosovo men samtidigt så framställer man PKK som terrorister och separatister.

Idag sitter PKK ledaren Abdullah Öcalan ensam och oskyldigt fängslad på Imrali ön sedan 1999 tack vare hjälpen från väst till dess allierade Turkiet.
Terrorstämpeln är ett skämt! Nelson Mandela sågs som terrorist, Idag är han nationalhjälte, nobelpristagare och hedrad med en egen staty! Hur kan en frihetskämpe få en stämpel som terrorist?

Turkiet bryter mot de internationella krigslagarna då de använder kemiska vapen, klusterbomber och minor som är i form av leksaker som i oftast drabbar civila. Men något sådant uppmärksammas självklart inte i media.
Det har även påståtts att PKK är en marxistisk-leninism organisation, vilket inte stämmer. PKK idag är en kurdisk rörelse vars ideologi är enkel nationalism

PKK har alltid velat lösa kurdiska problemen på diplomatisk väg. Sedan år 1993 har PKK flera gånger ensidigt utropat vapenvilor för att stoppa kriget. Dock har den turkiska militären eller det politiska ledarskapet inte varit villiga att ta emot en fredlig försoning från PKK. Den turkiska staten har istället fortsatt att terrorisera kurderna och bränna ner flera tusentals byar, våldta kvinnor och tortera män till döds. Flera gånger har PKK stoppat den beväpnade kampen och bl.a. dragit tillbaka sina styrkor från turkiskt territorium för att bidra till en politisk och demokratisk lösning på den kurdiska frågan

”Vi vill inte slåss, vi vill vara fredliga, säger en gerillamedlem. Men om de attackerar oss kommer vi att försvara oss. Inget av dessa länder ger kurderna sina rättigheter. Det är därför vi för vår kamp.”

PKK utför inte dessa attacker som en del i en offensiv krigföring för att få ut eller förgöra någon. Man utför dessa attacker i självförsvar, och man är alltid redo för att i förhandlingsbordet försöka nå en lösning. Man vill alltså med andra ord hellre lösa konflikten i dialog. Men när Turkiet med stöd av andra stater insisterar med krig mot PKK så har PKK som en naturlig rätt, i och med existensen av egna styrkor att försvara sig och besvara attacker. PKK för ett defensivt krig, man agerar efter rätten till självförsvar.

Det finns även många internationalister som sett den kurdiska verkligheten och valt att ansluta sig till frihetsrörelsen. Ett exempel är tyska Andrea Wolf och schweizaren David Rouiller. Båda som är födda & uppvuxna i sina hemländer har valt att gå med i frihetsrörelsen. Det finns en hel del som lämnat sitt liv i Europa och valt att istället gå med i frihetsrörelsen.

”Vår frihetskamp är Mänsklighetens frihetskamp Vår kamp är den förtryckta människans kamp för frihet och demokrati. Vår kamp är en fortsättning på den första förtryckta människans kamp och vilja till frihet. Vi kämpar för frihet och vi delar samma önskan om frihet som den första förtrycka människan. Det vi önskar idag har önskats av historiens alla förtrycka människor, därför kan man säga att vi fört vår kamp sedan årtusenden tillbaka och vi kommer så om det krävs att kämpa i flera tusen år till för att vinna vår frihet.” – Abdullah Öcalan

Efter startskottet den 15 augusti 1984 gjorde den turkiska militären följande uttalande: ”om inte inom 8 timmar, utplånar vi de under 72 timmar”.
Trots dessa ord så finns gerillan kvar än idag och är dessutom starkare än någonsin!
Vägen till frihet går genom PKK, länge leve PKK & kampen för friheten!

/Andreas Jonson