Leyla Zana dömd till 10 års fängelse!

Under torsdagen dömdes den kurdiska politikern Leyla Zana av en turkisk domstol till 10 års fängelse för medlemskap i Kurdistans arbetarparti, PKK.

Den tidigare parlamentsledamoten Leyla Zana dömdes under torsdagen till fängelse för samröre med PKK. Domstolen i Amed (Diyarbakir) slog fast att Zana har brutit mot dels den turkiska strafflagstiftningen, dels anti-terrorlagen under sammanlagt nio av hennes anföranden. Under talen har hon uttryckt stöd för PKK och dess fängslade ledare, Abdullah Öcalan, menar domstolen.

Av domen framgår också, enligt den turkiska dagstidningen Hurriyet, att Leyla Zana har kallat östra och sydöstra Anatolien för norra Kurdistan och norra Irak för södra Kurdistan. Fängelsestraffet bestämdes först till 12 år men sänktes senare till 10 år.

Hennes advokat, Cabar Leygara, har meddelat att domen kommer överklagas.

1991 valdes Leyla Zana in i det turkiska parlamentet då hon representerade det pro-kurdiska partiet DEP. Efter att ha svurit parlamentseden på turkiska gjorde hon ett uttalande på det förbjudna kurdiska språket iförd ett pannband med den kurdiska flaggans färger, rött, grönt och gult, en färgkombination som för tidpunkten var förbjuden i Turkiet och än idag vållar mycket starka känslor. För det dömdes hon och tre andra (Hatip Dicle, Selim Sadak, Orhan Dogan) parlamentsledamöter från DEP 1994 till 15 års fängelse, också den gången för samröre med PKK och kort därpå stängdes även partiet ned.

Under sin tid i fångenskap tilldelades hon flera priser. 1994 erhöll hon Raftopriset, ett pris för kampen för de mänskliga rättigheterna. Ett år senare belönades hon med Bruno Kreiskypriset, också det för kampen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom erhöll hon Europaparlamentets Sacharovpris, ett pris som delas ut på årsdagen för FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna. Förutom Leyla Zana har bland andra Nelson Mandela tilldelats detta pris. Hon har även tidigare nominerats till Alfred Nobels fredspris. Amnesty International erkände henne som en samvetsfånge, vilket organisationen definierar som en person som sitter fängslad med anledning av sin etnicitet, språk och ras utan att själv ha brukat våld.

Efter att ha granskat den första rättegången mot Leyla Zana dömde Europadomstolen till Turkiets nackdel år 2001. Europaparlamentet å sin sida underströk att denna rättegång är symbolisk för klyftan mellan Turkiets och EU:s respektive rättssystem. År 2004 släpptes Leyla Zana fri och fortsatte med sitt politiska engagemang och var bland annat delaktig i bildandet av det pro-kurdiska Demokratiska samhällspartiet, DTP, som idag är representerade i det turkiska parlamentet men hotas av att stängas ner.

I mars nästa år äger de turkiska lokalvalen rum. Diskussioner har förekommit kring huruvida Leyla Zana skulle ställa upp i valet för DTP. Ett eventuellt deltagande omöjliggörs dock nu i och med fängelsedomen. I Turkiet fråntas man sina politiska rättigheter om man dömts till ett fängelsestraff längre än två år.

Källa: Beyan.net