Under tiden rekommenderar jag er att ta del av nyheter som berör kurdiska frågan genom den nya kurdiska nyhetsportalen Rojev:
Välkommen till min blog! Andreas Jonson heter jag och i min blogg kommer ni få ta del av nyheter som berör kurdiska frågan och andra minoriteter runt om Kurdistans gränser.
Berxwedan som är sju år är på grund av sitt namn inte berättigat till sjukvård och skola. Faktum är att Berxwedan enligt turkisk registrering inte ens existerar, detta trots att hans föräldrar under sju års tid gjort ofantligt många besök till turkiska myndigheters registreringsavdelningar. Samtliga försök till att registrera Berxwedan har nekats av orsaken att det finns två bokstäver i hans namn som inte finns i det turkiska alfabetet, bokstäver som “x” och “w”, vilka tidigare varit strikt förbjudna med anledning av att dessa ansetts vara “kurdiska” bokstäver och därmed antydningar på separatism. För kurder är dessa bokstäver vanligt förekommande och nödvändiga för det kurdiska språket. För Berxwedans familj som är av kurdisk härkomst handlar det om rätten att ge sitt barn ett kurdiskt namn. Något som enligt familjen är en självklarhet och en naturlig såväl som mänsklig rättighet.
Berxwedan är nu sju år gammal och det är dags för honom att börja i skolan, men detta är en omöjlighet med anledning av att han enligt myndigheternas register inte ens existerar.
För några månader sedan tvingades en kurdisk åttaåring vid namn Welat tillbaka till Tyskland ifrån Istanbuls flygplats just för att hans namn innehöll bokstaven “w”. Flera personer vid namn “Kurdistan” har nekats visum till Turkiet med anledning av deras namn. Diskrimineringen sker emellertid endast mot personer med kurdisk härkomst, mot icke kurder som exempelviss heter “Walter” är det dock inga problem.
Bor du i Turkiet? Är du en mördare? Har du dödat en armenier? Ja, då har du kommit helt rätt!
För här i Turkiet hyllas man av turkiska säkerhetstjänsten om man mördar en icke-turk eller en icke-muslim.
I videoklippet ser man Hrant Dinks mördare, Ogun Samast, som hyllas av turkiska säkerhetstjänsten samtidigt som han poserar med turkiska flaggan i bakgrunden och i handen. Turkiska säkerhetstjänsten turas om en och en för ett foto med turkiska statens "hjälte" eller ”räddare”.
Hrant Dink som var redaktör för tidningen Agos kritiserade Turkiet för att man inte erkänner folkmordet mot Armenier under första världskriget.
Hrant Dink sköts utanför sitt kontor i Istanbul den 19 januari av Ogun Samast.
Turkiets justitieminister Mahmut Esat fastslog statens hållning mot andra folkgrupper i landet med dessa ord år 1930. Några förändringar av den turkiska statens hållning i detta avseende har inte skett sedan dess. Förintelsepolitiken mot andra folkgrupper i landet fortsätter med all sin styrka . Denna förintelse politik är främst riktad mot den kurdiska befolkningen och innebär att kurderna skall förneka sitt identitet, sin kultur, sitt språk och sitt historiearv, med andra ord: allt som är kurdiskt. Genom decennier har den turkiska regimen arbetat hårt i syfte att göra slut på existensen av kurdiska identiteten genom skolor, massmedia och militärvåld. Kurderna har påtvingats att använda sig ut av den schovenistiska slagordet "vad lycklig är den som säger sig vara turk". Detta slagord har med jätte bokstäver garaverats på kurdiska bergen överallt i Kurdistan.
Militarismen